Viner från Bordeaux

Vinregionen Bordeaux ligger intill Atlanten i Frankrikes sydvästra del i departementet Gironde och rankas som ett av världens bästa vinområden. Ingen annanstans görs det så mycket vin av absolut högsta kvalitet. Detta trots att produktionen är hög - runt svindlande 900 miljoner buteljer årligen - tillräckligt mycket för att självmant kvala in på 10:e platsen på listan över världens största vinproducerande 'länder'. Och det är just den här kombinationen - fantastisk kvalitet och hög produktion - som gjort Bordeaux till nummer ett och vinerna från regionen till de mest kopierade i vinvälden.

Château med eller utan slott

Bordeaux har varit känt för sina viner och för sina 'slott' i århundraden - vingårdar som kallas för Château oavsett om de har ett slott/herrgård eller inte. Närheten till havet och floderna La Garonne och La Dordogne gav och ger inte bara bra naturliga handelsvägar utan också ett skyddande tempererat maritimt klimat med inverkan från Golfströmmen. Det mildrar vintrarna även om vårfrost och för stora mängder nederbörd vid fel tillfällen kan ställa till det för odlarna.

Området är stort och täcker 120 000 hektar, 1,5 procent av hela världens vingårdsareal och fyra gånger större än Bourgogne. 88 procent av produktionen är rött vin, med en liten mängd rosé, följt av torrt och sött vitt och lite mousserande. Många av de berömda slotten och vingårdarna är stora (40-100 hektar), särskilt om man jämför med vingårdarna i Bourgogne. Men totalt finns det över 10 000 odlare i området och många äger bara någon eller några hektar vinmark.

Vänstra och högra stranden

Vinerna görs på druvblandningar från en mängd olika jordmåner. På den så kallade 'vänstra stranden' av Gironde/La Garonne i Haut Médoc och Graves är cabernet sauvignon den dominerande blå druvsorten och den trivs bäst på väldränerade grusbäddar där den ger viner med en enorm struktur, rejält med garvsyra och smakrikedom. Den backas nästan alltid upp av merlot och cabernet franc och ibland också petit verdot och malbec.

På den högra stranden, på höger sida (eller nord-nordöst) om Gironda och La Dordogne, är det istället merlot som är den dominerande druvsorten vilket ger viner med en rundare och mjukare smakprofil från lite mer leriga och sandiga jordar. Men här trivs även cabernet franc som du hittar i framförallt Saint-Emilion.

1855-års klassificering i Grand Crus

Den historiska klassificeringen 1855 - som brukar kallas för just '1855-års klassificering' - av vinslotten i Médoc/Haut-Médoc på Gironde/La Garonnes vänstra strand är berömd. Inför världsutställningen i Paris rangordnades egendomarna i första till femte 'cru' eller växtplats beroende på rykte och de priser de betingade med Lafite-Rothschild (premier de premiers), Haut Brion (från Graves och enda vinet utanför Haut Médoc), Latour och Margaux i den högsta klassen premier grand crus classé (Mouton-Rothschild kom med först 1973 efter lång lobbying från ägaren Philippe de Rothschild). Samtidigt klassificerades också de vita vinerna från Sauternes (och Barsac som även de får kalla sig för Sauternes) med Château d'Yquem i en egen klass Premier Crus Supérieur som följdes av nio Premier Crus (idag elva) och elva Deuxième Crus (idag 16).

Klassificeringen blev en standard som andra sett upp till och försökt kopiera och som fått efterföljare i bland annat Saint-Emilion (1955 och senast reviderad 2022), Graves (1953 och 1959) och i klassificeringen av de så kallade Cru Bourgeois-slotten - en kategori under Grand Cru Classé i Haut Médoc. Däremot finns ingen klassificering i Pomerol.  

Kontroverser kring Cru Bourgeois

Cru Bourgeois-egendomarna rankades första gången 1932 och klassificeringen har reviderats flera gånger sedan dess. Men det har varit en klassificering som plågats av kontroverser. Efter att drygt 70 egendomar antingen inte tagits med eller petats ner i klassificeringen 2003 tog de förfördelade egendomarna klassificeringen till domstol och 2007 skrotades den helt. 2010 ersattes den av en urvattnad version (den tidigare hade innehållit flera nivåer - crus bourgeois, crus bourgeois supérieur och crus bourgeois exceptionnel) som nu innehåller 246 crus bourgeois-slott. Men sex av de ursprungliga crus bourgeois exceptionell-egendomarna (och sex av de allra bästa) har valt att inte delta i den nya klassificeringen och har skapat en egen grupp - Les Exceptionnels. Dessa är Château Chasse Spleen, Château Les Ormes de Pez, Château de Pez, Château Potensac, Château Poujeaux och Château Siran.

Eftersökta samlarobjekt och garageviner

Fortfarande gäller klassificeringen i Haut-Médoc och toppvinerna tillhör några av de bästa och mest lagringståliga i världen. Viner som är extremt eftersökta bland samlare och handlare och som år ut och år in betingar några av de högsta priserna på världens vinauktioner. Sett över tid så finns det inget annat distrikt i som kan mäta sig med toppen i Haut-Médoc. Men långt ifrån alla de klassificerade slotten har presterat på topp sedan 1855 och det finns både viner som är gravt övervärderade och undervärderade i klassificeringen. Dessutom finns det något underligt över en ranking som är statisk och som gäller för alltid.

Klassificeringen har också utmanats. På 1990-talet svepte en våg av 'garageviner' över Bordeaux - viner som gjordes på mer eller mindre bra mark men av tidigare helt oklassificerade eller ganska okända 'egendomar' (ofta utan slott eller vinkällare så att vinerna ren bokstavligt gjordes i garaget) och som plötsligt sålde för lika mycket eller mer än sina aristokratiska grannar. Garagevinerna influerades av Le Pin i Pomerol på den högra stranden av La Garonne/Dordogne - ett vin som dominerades av merlot och var mjukare, hade högre alkoholhalt och var mer fruktdrivet än Médocvinerna och som kunde drickas tidigare än motsvarigheterna i Haut-Médoc.

Det var också en stil av vin som appellerade till framförallt de inflytelserika amerikanska vinkritikerna med Robert Parker i spetsen. 'Garageisterna' har därför haft ett avgörande inflytande på hela Bordeaux även om de fått utstå en hel del kritik för att de gjorde viner som inte hörde hemma i regionen. överextraherade och fylliga viner som var indränkta i smaker av ny ek. Deras storhetstid blev också kort - kanske mest på grund av att smaken förändrats och att de amerikanska vinkritikernas storhetstid är över (post Parker-eran). 

Klimatförändringar och bättre kunnande

Men de är inte det enda som påverkat området. Ett varmare klimat, bättre vinmakarkunskaper och bättre teknik har lett till skörd av mognare druvor och viner med mjukare tanniner. Bordeaux tillhör fortfarande världens mest lagringsdugliga viner men du kan generellt sett dricka dem mycket tidigare i dag än för bara tio-femton år sedan. De senaste åren (framförallt efter 2010) så har en ekologisk/biodynamisk våg nått Bordeaux och flera av toppegendomarna har eller håller på att konverteras till bodynamisk odling (Pontet Canet, Palmer, Durfort-Vivens, Ferrière, Haut-Bages Liberal, Smith-Haut Lafitte, Latour m fl.). Detta sammanfaller och är en del av den föränfring i smak som skett under det senaste decenniet där man allt mer letar efter lättareo ch fräschare viner. Vilket i sin tur lett till mer balanserade Bordeauxviner med lägre alkohol och mer klassiska bordeauxsmaker. Mängden ny ek verkar också vara på nedåtgående med en ökad betoning på fruktsmaker. 

Fortfarande är det så att du hittar de röda cabernet sauvignondominerade lite kärvare vinerna i Médoc, Haut-Médoc och Graves. De mest kända underdistrikten är förstås Saint-Estèphe, Pauillac, Saint-Julien och Margaux. Men du kan hitta riktigt prisvärda slott norr om dessa i Médoc och i Listrac och Moulis som ligger inklämda mellan Saint Julien och Margaux.

Längre söderut runtom staden Bordeaux görs några av världens häftigaste torra vita viner på en blandning av sauvignon blanc och sémillon i Graves och Pessac-Léognan. Viner som har både fräschör, komplexitet och smakrikedom. Här börjar också de söta vinerna, gjorda av druvor som angripits av ädelröta (botrytis cinerea), tala om sig. De bästa kommer från Sauternes och Barsac, två av fem kommuner som buteljeras under AOP Sauternes.

Höga priser och prisvärda fynd

På andra sidan vattnet, floden la Dordogne, är det merlotdruvan och återigen rödviner som dominerar. Saint-'milion och Pomerol gör några av världens mest hyllade viner på merlot - viner som är fylligare och mer tillgängliga i sin ungdom än de från Haut-Médoc men som också tål att lagras. Priserna är generellt sett höga här men du kan hitta riktig bra prisvärda viner i satelliterna runt om (som Fronsac, Canon-Fronsac, Lalande-de-Pomerol och Montagne-Saint-'milion).

Generellt sett har också priserna gått upp rejält de senaste 20-30 åren i takt med att först amerikaner och sedan japaner och kineser börjat investera i vin. Men fortfarande går det att göra bra fynd under lite mindre hajpade årgångar och i mindre kända appellationer. ?.rgångsvariationerna har också minskat drastiskt i och med att klimatet blivit varmare och vinodlare och vinmakare blivit allt bättre på att handskas med ett allt varmare klimat. På 1970-talet hade vi t ex nästan inte en enda bra årgång för Bordeaux. Numera är situationen snarast den omvända. Det är svårt att hitta en enda riktigt dålig årgång under de senaste 20 åren.

De mest grundläggande appellationerna - eller distrikten - i området är. Bordeaux AOP, Bordeaux Supérieur AOP, Bordeaux Clairet AOP, Bordeaux Rosé AOP och Crémant de Bordeaux AOP.

En primeur - förhandsförsäljning av senaste årgången

En specialitet för Bordeaux är försäljningen av den senaste årgången medan denna fortfarande ligger på fat nere hos slotten och väntar på release två år senare. Försäljningen kallas 'en primeur' och är tänkt att vara en win-win för både konsumenten och slotten. Tanken är att konsumenterna ska få ett bra pris och kunna säkra upp tillgången på sina favoriter medan egendomarna kan få in välbehövligt kapital. Så gott som alla de bästa egendomarna (med några få undantag som t ex Château Latour) säljer sina viner en primeur. 

Under början av 2000-talet, när framförallt Asiens vinhandlare (och lite tidigare USAs) började handla med en primeur så steg priserna chockartat. Det hela höll på att ta död på marknaden eftersom vinerna betingade så höga priser en primeur att de sedan släpptes till liknande eller till och med lägre priser. Den här trenden har stannat av under senare år och under 2024-års kampanj (med årgång 2023) så gick de flesta egendomarna till och med ut med priser som var rejält lägre än för förra årgången. Och det trots att 2023 är en riktigt bra årgång. 

Winefinder är den ledande återförsäljaren av Bordeaux En Primeur i Sverige. Du kan läsa mer här!

Så smakar vinerna från Bordeaux

Vinerna från Bordeaux spänner över ett brett smakregister. Från ganska lätta fräscha viner för tidig konsumtion ifrån de mindre namnkunniga appellationerna till fylliga lagringsbara viner som kan sparas i decennier. De klassiska vinerna från den vänstra stranden, det vill säga från Médoc, Haut-Médoc och Graves domineras oftast av Cabernet Sauvignon med större eller mindre inslag av Merlot, Cabernet Franc och Petit Verdot. En del använder också lite Malbec och Carmenère som kryddning. 

Här är vinerna ofta medelfylliga med smaker av mörka bär som svarta vinbär, plommon och mörka körsbär och med inslag av blyerts (nyvässad blyertspenna), cigarrlåda, tobak, paprika, örter och choklad. Vinerna härifrån har också ofta en lite stramare och strävare uppbyggnad och en fin elegans.

På den högra stranden där Merlot dominerar kan vinerna bli lite fylligare, rundare och mjukare i frukten men också här hittar man inslag av framförallt plommon, paprika, cigarrlåda och ibland även russin. Vinerna från högra stranden (Pomerol, Saint Emilon och dess sattelit-kommuner) går ofta att närma sig tidigare än vinerna från vänstra stranden. 

Vit bordeaux från Pessac-Léognan tillhör vinvärldens gömda skatter. Solklart ett av vinvärldens bästa vita torra viner med en härlig fräschör och mineralitet parat med grön frukt från Sauvignon Blanc och en lite fetare och fylligare smaka av gul mogen frukt och bivax från Sémillon. Oftast lagras vinerna på ekfat (vissa jäser också på ekfat) och det ger också en rökig komplexitet till smakpaletten.

De söta vinerna från Sauternes och Barsac (och de andra små sötvinsproducerande distrikten i sydost) tillhör några av vinvärldens absolut bästa söta viner. De bästa kommer förstås från de klassificerade slotten i just Sauternes och Barsac och bra år bjuder dessa på en smakupplevelse helt utan jämförelse som blandar en fyllig söt tropisk frukt med inslag av marmelad, saffran och torkad frukt med en lysande mineralitet, fräsch syra och en underbar längd i eftersmaken. Under mindre bra år och från mindre kända appellationer så är vinerna lite enklare och både sötma och smakintensitet skiljer sig rejält från år till år. 

Mat till vinerna från Bordeaux

Röd Bordeaux tillhör en av vinvärldens bästa och mest versatila smakförhöjare. De lite kraftigare vinerna från de bättre slotten gör sig utmärkt till kötträtter av alla dess slag. En klassisk kombination är Côte de Boeuf, entrecôte och ryggbiff. Men röd bordeaux är också lysande till fläsk- och lammkött oavsett om dessa har varit på grillen eller i grytor. 

Vit Bordeaux är en lysande matchning till fisk och skaldjursrätter. De lite tyngre och fatlagrade vinerna är också lysande till lättare kötträtter. 

De vita söta vinerna från Sauternes och Barsac (och dess satteliter) är ett av vinvärldens bästa efterrättsviner. Gärna till ungsbakade och lite krämiga efterrätter som Creme Brûlée men också kalla efterrätter som panacotta. De är också utmärkta till många vällagrade ostar.