Hitta dina favoriter

Välj ur ett av de bredaste sortimenten på marknaden och mixa din egen vinlåda eller välj en av våra färdigkomponerade temalådor.

Vin på väg

Trygg E-handel ska också vara bekväm och snabb. Våra mest populära viner levereras på bara 1-3 dagar! Det är snabbast i Sverige det!

Levererat och klart

Vinerna kommer hem till din dörr, alternativt till närmaste Best Transport-depå eller City Gross-butik. Betala via Klarna när du fått ditt vin.

Så handlar du
Filtrera & anpassa

Vin från Österrike

Österrike är vinlandet som historiskt lidit av att vara granne med det mer berömda vinlandet Tyskland. För även om det finns en hel del likheter mellan de båda länderna så är det skillnaderna som gör de Österrikiska vinerna som mest intressanta.De ...

Läs mer om Österrike
Det finns fler viner i Premium!

Här hittar du de bästa vinerna från de bästa producentera.

Hämta Premiumviner
Dölj atlas

Mer om vin från Österrike


Österrike är vinlandet som historiskt lidit av att vara granne med det mer berömda vinlandet Tyskland. För även om det finns en hel del likheter mellan de båda länderna så är det skillnaderna som gör de Österrikiska vinerna som mest intressanta.

De senaste decennierna har dessutom Österrike i många fall gått om Tyskland i nytänkande och blivit lite av ett föredöme för den europeiska vinnäringen med moderna torra och friska vita viner samtidigt som man hållit fast vid sina gamla och traditionella specialiteter. Viner som lockar de som söker mer balans än käftsmällar i sina viner.

I väster domineras Österrike av Alperna och det är i de östra lite flackare delarna mot gränsen till Ungern, Tjeckien, Slovakien och Slovenien som vi hittar de mesta vinodlingarna. Här är klimatet generellt sett lite varmare och mer kontinentalt än i Tyskland och vinerna blir också fylligare med mer alkohol. Runt floden Donau och sjön Neusiedlersee tempereras och mildras klimatet och runt den senare finns utmärkta lägen för att göra söta viner av druvor som angripits av mögelsvampen botrytis cinerea (ädelröta) som koncentrerar sockerhalten i druvorna.

Det mesta vinet som görs är vitt - upp emot 75-80 procent - och det är landets egna druvsort - grüner veltliner som står för det mesta av produktionen. Grüner veltliner är en härlig druvsort som i sina bästa stunder ger viner som är torra, aromatiskt kryddiga och intensivt fruktiga i smaken. Andra viktiga gröna druvsorter är riesling, welschriesling, chardonnay, sauvignon blanc och pinot blanc (som i Österrike kallas för weissburgunder).

På senare år har de röda vinerna blivit alltmer eftertraktade. Viner gjorda på druvsorter som blaufränkisch, zweigelt, saint-laurent och pinot noir (här ofta kallad för blauburgunder eller spätburgunder). De blå druvsorterna trivs bättre i Österrike än i Tyskland och de bästa röda vinerna har idag ett djup och en koncentration som kan tyckas överraskande. Framförallt eftersom de fortfarande är rätt okända bland vinkonsumenter runtom i världen.

Det var förmodligen romarna som förde med sig vinodling till Österrike. Under medeltiden var det munkordnar som förde kunskapen vidare i områden som Wachau och Kamptal. Runt huvudstaden Wien har det länge funnits en tradition med så kallade “Heurigen” som både är namnet på en typ av taverna/vinbar men också namnet på vinet/drycken som serveras där.

Under större delen av 1900-talet var Österrike känt för söta massproducerade viner på framförallt grüner veltliner och müller-thurgau. Lågvattenmärket och kanske incitamentet till förändring kom med den så kallade glykolskandalen 1985 då det avslöjades att vinmakare använt glykol för att söta upp sina bulkviner till en högre kvalitetsklass. Direkt slogs hela exportmarknaden sönder och landets vinmakare måste börja om på nytt och bygga om från grunden.

Efter skandalen följde en ny lagstiftning och ett fokus på kvalitet. Precis som i Tyskland bygger denna på mustvikten (sockerinnehållet) i druvorna och baserar sig på en skala som kallas Klosterneuburger Mostwaage scale (KMW). Det finns fem basnivåer för vin som påminner om de i Tyskland (men med generellt högre krav på mustvikten i Österrike). Dessa är Tafelwein, Landwein, Qualitätswein, Kabinett och Prädikatswein.

  • Österreichischer wein: Det som tidigare hette Tafelwein är sedan 2009-2011 en del av EUs lagstiftning och kallas nu för “vin utan geografisk indikation”. Detta måste innehålla mer än 10.7 °(grader) KMW och ha en minsta alkoholhalt på 8,5 procent och kan komma från en eller flera regioner. Det får inte ha någon annan beteckning än att det är ett vin från Österrike.

  • Landwein: ska ha minst 14°KMW och ska komma från en av de godkända regionerna.

  • Qualitätswein: ska ha en mustvikt på minst 15°KMW och ha minst 9% alkohol och komma från ett av de godkända vindistrikten och vara gjort med de godkända druvsorterna. Ända upp till den här kvalitetsklassen är det tillåtet att söta upp musten med socker eller druvjuice för att öka alkoholhalten (så kallad chaptalisering).

  • Kabinett: Ett Kabinettswein är ett vin med en naturlig mustvikt på minst 17°KMW och som inte får chaptaliseras. Vinet för högst innehålla 13 procent alkohol. .

  • Prädikatswein: En samlingsbeteckning för de högsta kvalitetsklasserna med viner som inte får chaptaliseras. Dessa inkluderar i stigande söthetsgrad Spätlese (minst 19°KMW), Auslese (21°KMV och selektion av de bästa druvorna) Beerenauslese (minst 25°KMW och gjort på sent skördade övermogna eller botrytisangripna druvor), Eiswein (minst 25°KMW och gjort på druvor som är helt frusna vid skörd och pressning), Ausbruch (minst 27°KMW och gjort enbart på torkade och botrytiserade druvor), och slutligen Trockenbeerenauslese (minst 30°KMW och gjort enbart på botrytiserade druvor).

  • Dessutom finns Strohwein eller Schilfwein som görs på druvor som fått torka i minst tre månader innan vinifiering och som naturligt innehåller en mustvikt på mer än 25°KMW.

Distriktet Wachau har sin egen klassificering som också bygger på söthetsgraden hos druvorna och potentiell alkohol. Dessa tre klasser är Steinfeder (max 11.5% alkohol, Federspiel (11.5% till 12.5% och en minsta mustvikt på 17° KMW) och slutligen Smaragd (med 12.5% alkohol och en max 9 g/l i restsocker). De senare tillhör Österrikes bästa torra vita viner.

Sedan några år tillbaka finns nu även i Österrike ett kvalitetssystem som inte i första hand utgår från mustvikten utan efter det geografiska ursprunget på vinet (som i Frankrike, Spanien och Italien). Det infördes gradvis under 2000-talet för att särskilja torra kvalitetsviner (som annars ofta såldes som Qwalitätswein - det vill säga en kvalitetsklass under Prädikatswein).

Systemet kallas Districtus Austriae Controllatus eller DAC och är latin för “kontrollerat österrikiskt distrikt”. De kontrolleras av lokala kontrollorgan och måste minst hålla en nivå som motsvarar Qwalitätswein, men de lokala DAC-organen är också fria att sätta strängare regler. Det första DAC-distriktet var Weinviertel (från och med årgång 2002). DAC innehåller två nivåer - en Klassik (standard) och en för Reserve (med strängare krav). Det finns i dag nio DAC-områden:

  • Weinviertel DAC (för grüner veltliner)

  • Mittelburgenland DAC (för blaufränkisch)

  • Traisental DAC (för riesling och grüner veltliner)

  • Kremstal DAC (för riesling och grüner veltliner)

  • Kamptal DAC (för riesling och grüner veltliner)

  • Leithaberg DAC (för grüner veltliner, weißburgunder, chardonnay, neuburger och blaufränkisch)

  • Eisenberg DAC (för blaufränkisch)

  • Neusiedlersee DAC (för zweigelt)

  • Wiener Gemischter Satz DAC (för en blandning av minst tre gröna druvsorter)

Traditionellt delar man upp Österrike i fyra vinregioner. Dessa är: Niederösterreich, Burgenland, Wien och Steiermark.