Château Léoville-Barton är en högt älskad andra-cru från Saint-Julien med en av de längsta historierna i Médoc. Historien är tätt inlindad med granngårdarna Léoville Las-Cases och Léoville Poyferré och faktum är att de en gång var samma egendom. Vi behöver backa bandet ända bak till 1638. Då ägdes egendomen av en Jean de Moytie som var en medlem av Bordeaux’s parlament. Slottet kallades på denna tid för Mont-Moytie och var tillsammans med Château Margaux och Château La Tour Saint-Lambert (som sedermera kom att bli Ch. Latour) ett av de allra första slotten att producera vin i Médoc. 100 år senare hamnade slottet i Alexandre de Gasq’s ägo genom giftermål och arv. Han döpte om slottet till Château Léoville (leo översätts till lejon, och ville översätts till stad - det vill säga ”lejonstaden”).

Egendomen var vid denna tid en enorm gård på över 300 hektar som låg i framkant för vinmakning i området. Många av deras idéer gällande uppbindning, fathantering och druvselektering som sågs som allt för progressiva då är fortfarande standardpraxis än idag. Efter franska revolutionen år 1789 konfiskerades Château Léoville och såldes på aktion till familjen Lascases. Runt 1821 köpte familjen Barton den del som kom att bli Léoville-Barton. År 1840 delades även resten av gården upp. Äldsta sonen Pierre-Jan de Lascases fick en egen andel som kom att kallas Léoville Las-Cases medan hans syster Jeanne gav bort sin del till sin dotter Baronessan Poyferré de Ceres. Denna del kom att bli Léoville-Poyferré. De tre slotten Léoville-Barton, Léoville Las-Cases och Léoville-Poyferré härstammar alltså från samma enorma gård – Ch. Léoville – men är sedan nästan 200 år tillbaka tre helt separata Bordeauxslott. 

Familjen Barton har rötter i Bordeaux som börjar redan 100 år innan de köpte Léoville-Barton. Allting började år 1722 när Thomas Barton flyttade till Bordeaux från Irland. Han startade sin bana som négociant och köpte sitt första slott, Ch. Le Boscq, år 1745. Han gick också samman med familjen Guestier och skapade den mycket framgångsrika négociantfirman Barton & Guestier som fortfarande är verksamma i Bordeaux (familjen Barton har en ny egen négociantfirma vid namn Les Vins Finns Anthony Barton). Familjen Bartons nästa stora drag var när Hugh Barton köpte Château Pontet-Langlois år 1821 och bytte namnet till Langoa-Barton(Langoa var det anglifierade versionen av Langlois). Kort därefter köpte han också vissa vingårdslägen från Château Léoville. De nya vingårdarna döptes traditionsenligt till Léoville-Barton. Till skillnad från de flesta andra slott i Bordeaux finns alltså inget ”slott” på Léoville-Bartons ägor, istället görs vinerna på systergården Château Langoa-Barton (slottet som figurerar på etiketten är dessutom också Langoa-Barton!). 

År 1855 förärades Léoville Barton med den eftersträvansvärda titeln 2ème Cru Classe vid klassificeringen av Médocinför världsutställningen i Paris. Det innebär att man är ett av två slott i Bordeaux som fortfarande har samma ägarfamilj som innan klassificeringen – unikt i sitt slag! Man har hållit fast vid det traditionella sättet att göra vin och höll länge fast vid en så modest prismodell att det var först vid årgång 2005 som slottets priser började skjuta i höjden i samma takt som likvärdiga slott i regionen.

Anthony Barton tog över skötseln av gården efter ultratraditionalisten Roland Barton år 1983 och inledde renovering av egendomen – dock behöll han de traditionella trätankarna som jäskar. Lilian Barton Sartoriusvar nästa familjemedlem att ta över tyglarna. År 2011 köpte familjen Château Mauvesin i Moulis som enligt tradition blev Mauvesin-Barton.

Viner

Léoville Bartons 47 hektar av vingårdar är planterade med 74% cabernet sauvignon, 23% merlot och 3% cabernet franc. På senare år har andelen merlot ökat och cabernet franc minskat. Jordmånen är främst grusjordar med inslag av lera. Vingårdarna ligger på båda sidor av vägen D2 (också kallad Route de Médoc) och har en snittålder på 30 år (de äldsta stockarna är uppåt 60 år gamla). Till skillnad från systergården Langoa-Bartons ägor får Léoville Bartons vingårdar betydligt mer solexponering. På Léoville Barton förekommer ingen så kallad ”grön skörd” och man förlitar sig helt på beskärning för att minska skörden.

Vinifieringen äger som sagt rum i Langoa-Bartons källare som ligger på andra sidan gatan från Léoville Barton. Jäsningen äger rum i traditionella 200 hektoliters ektankar (de äldsta är från 1963). Alkoholjäsning och malolaktisk jäsning äger rum samtidigt. Därefter lagras vinerna i 50% ny ek i ungefär 20 månader. En normal årgång släpps ungefär 20,000 lådor vin.

Andravinet kallas La Reserve de Léoville Bartonsom sedan år 2014 buteljeras med en etikett som liknar den klassiska Art Deco-etikett som förr prydde förstavinet.