Garganega

Den italienska gröna druvan Garganega odlas framförallt i appellationen Soave i Veneto samt på Sicilien där den kallas för Grecanico. Det är en mångsidig druvsort som kan ge viner som kan vara allt från strama, friska och fruktiga till mer fylliga och söta.  

Garganega betyder 'från Gargano' och är en av Italiens tio mest planterade gröna druvor. Det är den viktiga druvan i appellationen Soave, som fick DOC-status (Denominazione di Origine Controllata) 1968, i vilken man producerar vitt och mousserande vin. Enligt appellationsreglerna ska Garganega utgöra minst 70 % av vinet. 

Marken i de östra delarna av Soave är vulkanisk och vinrankorna där ger viner med hög fruktsyra. I den västra delen finns det inslag av kalksten i jordmånen, och den får också mer sol, vilket gör druvorna sötare och fylligare. 

Garganega mognar sent och om vinrankan inte hålls i schack kan den ge mängder av frukt och då med mindre smak som följd. I Soave Classico-appellationen är skördeuttaget reglerat och det ger en mer koncentrerad smak i vinerna. Välgjorda viner på Garganega har struktur, finess och har hög lagringssduglighet.

Utöver Veneto och Sicilien odlas Garganega även i Friulien och Umbrien. Den är känd under en mängd andra namn, bland annat Dorana di Venetia, Garganega Grossa, Gracanico Dorato, Grecanicu Biancu, Lizzara, Ora och Ostesona. 

Garganega har i DNA-studier visat sig vara släkt med många andra italienska druvor som finns i hela landet. Man har inte kunnat identifiera druvans föräldrar, men släktskapet med så många druvor gör den till en av landets nyckeldruvor.  

Hur smakar Garganega?
Garganega kan ge viner som kan vara allt från strama, friska och fruktiga till mer fylliga och söta. Viner från Veneto kan vara eleganta, med toner av citrus, äpple och mandel, de sicilianska vinerna på Grecanico kan ha en lätt rökig ton. Om vinet fatlagras får det också lätt en rökig och komplex ton.