Viner av ?Gamay

Gamay är druvan som blivit synonym med viner från Beaujolais i Bourgogne och som i Beaujolais Noveau hade sin storhetstid under 1970- och 80-talet. I samband med vågen av så kallade minimalistiska naturviner har Beaujolais och Gamay blivit kända för nya generationer vinälskare. 

Den blå druvsorten Gamay tillhör de Burgundiska druvorna och är en korsning av Pinot noir och den mindre kända vita druvan Gouais Blanc. Egentligen heter druvan Gamay Noir à Jus Blanc, ett namn den fick för att skilja den från druvor med rött fruktkött kallade Gamay Teinturier som traditionellt använts för att ge Gamayviner färg.

Gamay odlas även i franska Mâconnais, Schweiz samt i flera länder som räknas till Nya Världen.

Gamay har planterats i Bourgogne sedan 1300-talet, då den ersatte Pinot noir, vilket ansågs vara en stor skandal av många. Till skillnad från Pinot noir mognade Gamay tidigare, var mindre krävande att odla och gav mängder av fruktigt vin.  Men faktum är att den passade riktigt bra på granitjordarna söder om de mer berömda områdena i Bourgogne och det område som än i dag mest förknippas med Gamay nämligen Beaujolais. 

Philippe den Modige, Greve av Bourgogne, förbjöd odlingen av Gamay år 1395 och kallade den för 'dålig och illojal växt', eftersom den odlades på lägen man ansåg borde användas för den ädlare och mer eleganta Pinot Noir. 

Sextio år senare, 1455, utfärdade greve Philippe den Gode ytterligare ett påbud mot Gamay. Som skäl angav han att 'Bourgognes grevar är kända som kungarna av de bästa vinerna i den Kristna världen, ett rykte vi kommer att behålla'. Detta ledde till att odlingarna av Gamay flyttades än mer söderöver, ut från Bourgognes centrala delar och in i de granitbaserade jordarna i Beaujolais, där druvan visade sig trivas riktigt bra. 

Traditionen av att fira årets skörd med en Nouveau görs på flera håll i världen men det var i Beaujolais traditionen nådde sin peak med releasen av årets skörd den tredje torsdagen i November varje år. Vinet och traditionen blev så populär att den snabbt blev industriell till sin karaktär och mycket det vin vi förknippade med Nouveau under 1970- och 1980-talen, då trenden hade sin peak, var av undermålig kvalitet och i ärlighetens namn ganska trist. Något som gjorde att populariteten avtog. 

Idag har Gamayviner, och Nouveau, fått en renässans tack vare naturvinsrörelsen som bidragit till att öka intresset för vinerna, särskilt de gjorda med maceration carbonique eller semi maceration carbonique, kolsyrejäsning. Det innebär att druvklasarna läggs i öppna jäskar (eller slutna jäskar) varpå frukten i botten krossas av övrigas tyngd. Då blandas jästen på druvskalen med druvmusten som börjar jäsa och under jäsningsprocessen bildas koldioxid som kan sägas omsluta druvorna längst upp som kommer börja jäsa inifrån och till slut spricka. Kolsyrejäsning drar doft- och smakaromer samt färg från druvorna men däremot inte mycket tanniner. 

En viktig del i renässansen för Beaujolais och Bojo Novo är att den så kallade naturvinsrörelsen har sin hemvist i just Beaujolais. Producenter som Foillard, Brun och Lapierre har alltid gjort seriösa och matiga viner som kan beskrivas som lite lantligare versioner av den Pinot Noir som görs lite längre norrut i Bourgogne. Vinerna är oftast mörkare med mer mörka bärtoner i doft och smak. Och med naturvinsrörelsens popularitet så steg också intresset för Nouveau.

Gamayviner görs också på traditionella sätt. De vinerna får oftast, tack vare druvans syrlighet och extrahering av tanniner, längre lagringsduglighet och mognar mycket fint. 

Hur smakar Gamay?

?'r vinet däremot gjort på traditionellt sätt med öppna jäskar och med eller utan stjälkar kan det lagras väldigt bra och får kryddigare och fylligare toner, som påminner om Pinot noir. Vinerna är ofta också lite 'lantligare' i tonen och kan ha toner av ladugård och gödsel. En bra Gamay kan lätt lagras i 3-5 år och kan utvecklas i upp till 10 år. 

Mat till Gamay