Det här dricker vi 2016

Trender kommer och går inom vinvärlden och har du varit med ett tag så har du sett din beskärda del av okända områden som blivit heta och distrikt och producenter som fallit mer eller mindre i glömska (vem kunde t ex förutsäga att Prosecco skulle bli så hett!?).

Ändå tävlar vinnördar och vinskribenter i att göra förutsägelser om det nya året och vi vill förstås inte vara sämre (se bl a här och här). Ofta handlar det lika mycket om förhoppningar som om förutsägelser - det vill säga sådant som vi vill se mer av och inte nödvändigtvis sådant som de facto kommer att bli mainstream. För en trend är en sak och de stora rörelserna något helt annat.

Flera trender och rörelser är emellertid tydliga och lär hålla i sig. Som att de svenska konsumenterna köper allt mer ekologiska viner (och även andra ekologiska produkter). Vår önskan om en mer hållbar planet håller i sig och allt fler vinproducenter konverterar sitt jordbruk till ekologisk odling (även om ökningstakten avstannat något). 

Tyvärr lär vi nog även få se en fortsättning på trenden eller massrörelsen med allt sötare röda viner. De enklare och billiga bag-in-box-vinerna har under en period blivit allt klibbigare med en tydlig restsötma i smaken. Sötma i sig är det inget fel på men i torra viner blir det artificiellt och utslätat. Resultatet är vin utan personlighet snarare än med så låt oss slippa fler appassimento-viner och andra liknande produkter! 

Men i övrigt då? Här är mina förutsägelser eller förhoppningar inför 2016


Lättare och ljusare rödviner!

Bloggaren och vinskribenten Jamie Goode gjorde i slutet av förra året en observation som har varit tydlig i Sverige och andra delar av världen under en ganska lång tid. Den att allt fler börjar dricka lättare och ljusare rödviner (The Rise of Lighter Coloured Red Wine). Än så länge är det kanske mest en trend bland så kallade ”early adopters” (de som är tidiga med att anamma nya trender och/eller själva är trendsättande) men det var mycket länge sedan jag såg så mycket Beaujolais/gamay, cabernet franc från Loire och pinot i mina sociala medier-flöden. Och även andra druvsorter som exempelvis frappato (Sicilen), cinsault (Sydafrika) och dolcetto (Piemonte)

På ett annat ser man även odlare och egendomar som tröttnat på superkoncentrerade (”jag kan äta vinet med sked”) fylliga viner och nu söker lättare, ljusare och fräschare (elegantare skulle kanske någon säga) viner (In pursuit of balance är ett sådant exempel). Så under 2016 - håll utkik efter fler viner från svalare klimat gjorda på druvor som gamay, cinsault, pinot noir, dolcetto, nebbiolo, poulsard, cabernet franc, sangiovese och grenache.


Mer orangea viner!

Om de röda vinerna blir ljusare och lättare så verkar de vita vinerna bli mörkare och få mer struktur. Under en tid nu så har alla (ja i alla fall en del) snackat om så kallade ”orangea viner” eller ”vin orange” - vita viner med mer eller mindre skalkontakt (och som därför fått en djupare gul - ibland orange - färg). I modern tid har de flesta vita viner gjorts med en direkt pressning utan att musten fått någon som helst (eller endast liten) kontakt med skalen, Dessutom har vinproducenterna ofta filtrerat sina viner för att få bort grumligheter, få ett helt genomskinligt vin och en stabilare produkt. Låter man istället skalen ligga med i musten under en längre tid (och struntar i att filtrera) får man ett vin med mer färg och som dessutom är lite sträva i smaken.

De orangea vita vinerna gått hand i hand med en annan trend med de så kallade ”naturvinerna” som görs med så lite intervention som möjligt - men vita viner med skalkontakt är inget nytt utan har gjorts i tusentals år. Under de senaste åren har de georgiska qvevri-vinerna fått ett rejält uppsving. Viner som görs med lång skalkontakt i (ibland) nergrävda amforor - precis som i antiken - och som har en tydlig lite sträv smak av torkad frukt.

Orangea viner finns förstås i alla varianter från de med bara kort skalkontakt för ökad komplexitet till hard core qvevri med sträv eftersmak. Det är inte för alla - men jag gillar det! :)


2016 dricker vi mer bubbel!

2015 var året då Prosecco började sälja mer (inte bara i volym utan även i kronor och ören) än champagne i Storbritannien. Årgång 2014 var dessutom helt slutsåld hos de italienska odlarna innan de ens hunnit med nästa års skörd. Prosecco är hett och det är även annat bubbel som den spanska Cavan, de italienska mousserande vinerna från Franciacorta och inte minst Champagne. I Sverige har försäljningen av dessa varugrupper gått upp de senaste åren och det fortsätter vi gärna med under 2016. All fler börjar också upptäcka Champagnens och det mousserande vinets förträfflighet som matvin. Bubbel är mer än en festdryck - därför dricker vi mer bubbel under 2016.


Under 2016 får vi lära oss nya vinnamn!

Okej det låter kanske som en tautologi - men jag menar inte bokstavligt att det bara kommer att dyka upp nya producenter utan också att vi kommer att dricka viner från områden och distrikt som kanske aldrig tidigare smakat. Köpenhamn har nu fått en vinbutik - Vinocultura - som specialiserar sig på hantverksmässiga grekiska viner (och italienska producenter) i något mindre kända distrikt. Just Grekland var ganska hett på 1990-talet men föll sedan bort från vinnördarnas radar - men nu verkar landet få en nystart. Samtidigt finns ett sug efter viner från forna Östeuropa (och länder som Slovakien, Kroatien och inte minst Georgien) samt mindre kända distrikt i klassiska vinländer (Jura, Roero och Ribeira Sacra för att bara nämna några). Hur stark är trenden? Vet inte - men det syns gott om okända viner i mitt instagramflöde i alla fall! 


Naturvin goes mainstream!

För snart fyra år sedan gjorde de så kallade ”naturvinerna” sitt försiktiga intåg på den svenska marknaden. Ja det fanns de som hade importerat småskaligt producerade viner som görs med minimal mänsklig intervention vad gäller påverkan på natur och tillsatser (minst ekologiskt, som bara använder naturjäst och få eller inga tillsatser till vinet under själva tillverkningsprocessen vad gäller syror, socker, svavel, enzymer eller ny ek). Men det var då som begreppet började spridas utanför de nördiga kretsarna och sedan dess har debatten pågått. Tonen mellan förespråkare och kritiker har tidvis varit hård (nästan bitter) men det finns förstås mellanlägen. Redan för några år sedan spådde Winefinderkollegan Arvid Rosengren att debatten skulle blåsa över och det är nog precis vad som håller på att hända. För när Vogue Magazine skriver om ”vin nature” ja då har väl ändå trenden blivit mainstream (låt vara att artikeln lämnar en del i övrigt att önska)!?

Vi har idag en hel generation mat- och dryckintresserade människor som vuxit upp med den här typen av viner på några av Sveriges och världens bästa restauranger. Naturliga viner har blivit en del av vardagen - så kanske även snart i var mans mun!


Mer eko och mer biodynamiskt!

Efterfrågan på ekologiska varor verkar inte minska i Sverige. Enligt de senaste siffrorna var nästan var femte flaska som köptes 2015 gjord på ekologiskt odlad frukt. Intresset för ekologisk och biodynamisk odling (baserad på Rudolf Steiners läror) har också ökat - även om Andrew Jefford nyligen såg en minskning i en krönika i Decanter - men allt fler av de viner som jag själv dricker har en ekologisk eller biodynamisk certifiering. Man kan ifrågasätta mycket kring filosofin med biodynamik (en lära som bland annat innefattar homeopatiska och astrologiska inslag) men få ifrågasätter vinerna och kvaliteten hos de bästa biodynamiska vinproducenterna. Jag tror att vi under 2016 kommer att dricka mycket mer ekologiska och biodynamiska viner men också mer hållbara viner. Kanske vi äntligen får se ett rejält uppsving för svenskt närodlat vin!?


Alla snackar om Loire!

Chenin blanc, cabernet franc och gamar från Loire är hett på riktigt. Och även melon från Muscadet och sauvignon blanc från Sancerre, Pouilly och Menetou-Salon börjar få en revival. Efter att i decennier fått stå i bakgrunden av mer hajpade områden och regioner. Blir 2016 året då vi alla dricker Loire!? Jag hoppas det!


Slutligen - jag hoppas att 2016 blir året då vi alla dricker lite mindre men mycket bättre! :)

Magnus Ericsson

Magnus Ericsson är en välmeriterad vinskribent med många år i branschen och medlem i Winefinders Wine Team. Magnus jobbade i många år som nyhetschef och vinskribent på Helsingborgs Dagblad och vinskribent för Mat & Vänner samt i bloggen Uppkorkat. Han har också suttit i styrelsen för Sveriges Vinskribenters Förening. Sedan februari 2015 är han Content Manager på Winefinder.

Tidigare inlägg

Vinskolan: Beaujolais Nouveau

De flesta av oss har hört talas om det och alla vinälskare bör testa det – men vad är det egentligen? Winefinders Chefssommelier Anna Rönngren reder ut begreppet Beaujolais Nouveau lagom till dess att årets skörd släpps världen över den 15 november. Självklart har vi fyllt butiken med vår favorit-nouveau!

Anna Rönngren
Snart dags för Winefinders vinterlansering - här är vinerna!

Den 19 november klockan 10:00 släpps vinterns viner på Winefinder. Släppet är en hejdlös blandning av röda, vita och mousserande viner i olika prisklasser och stilar. Ceritas, Krohn, Au Bon Climat, A. Christmann, Stag's Leap, Renato Ratti och Naturvinslåda Volym 6 för att nämna några: Här finner du vinerna som släpps (listan uppdateras löpande fram till den 19 november).

Anna Rönngren
Vinskolan: Glöggens historia

Ingen jul utan glögg med russin och mandlar! Men vad är egentligen definitionen av glögg och hur kommer det sig att vi varje år häller upp över 7 miljoner flaskor årligen? Winefinders Chefssommelier Anna Rönngren har tagit reda på varför.

Anna Rönngren
Visa alla
Dela!