Trendspaning på Prowein 2018 - del 1

Mer eko, bio och naturligt. Winefinders Wine Teams Magnus Ericsson har trendspanat på världens största vinmässa i Düsseldorf - Prowein 2018. Här är första rapporten som helt naturligt tittar lite närmare på just det naturliga.

Det är inte alltid bäst att skrika högst eller ha största och lyxigaste båset på mässan. Ibland räcker det med lite hajp på Instagram och några snygga etiketter för att komma långt.

Tyska Prowein är en vansinnig smältdegel som varje år lockar omkring 5 000 utställare och över 50 000 besökare på tre dagar. Här finns allt från de riktigt stora drakarna till småproducenter som gör hantverksmässiga viner från mer eller mindre kända vinområden. Så här är verkligen hela vinvärlden representerad.

Problemet med Prowein är att mässan är för stor. 10-talet hangarer fyllda med vinproducenter, importörer och andra utställare, inköpare, skribenter och marknadsfolk som trängs om vartannat. Lägg till en dålig app och en delvis dålig skyltning gör att det hela svåröverskådligt och man kan ägna timmar åt att bara leta efter en enda speciell producent.

Dessutom saknas konstigt nog loungeområden med fritt wifi (hur kan internettillgången vara begränsad 2018!!!???) och här skulle Prowein kunna ta lärdom av exempelvis den stora mobilmässan i Barcelona. Att vi som är på mässan bombarderar sociala medier med bilder, filmer och uppdateringar är ju den bästa reklam den kan få.

Här finns också en inneboende spänning mellan det storskaliga och det småskaliga. Den tyske vinimportören Hendrick Thoma uttryckte det väl på instagram efter mässan - ”det har aldrig varit en större och tydligare skillnad mellan de stora industriella producenterna och de små hantverksmässiga”. Både i uttryck och sättet att kommunicera. Det är inte alltid bäst att skrika högst eller ha största och lyxigaste båset på mässan. Ibland räcker det med lite hajp på Instagram och några snygga etiketter för att komma långt.

Det här var min tredje mässa. Så vad var nytt, hett och/eller kul 2018?
Här är några spaningar från Prowein 2018.

 

 

 

Mer ekologiskt och hållbart

Den ekologiska trenden verkar inte ha något stopp (vi skrev om den även efter förra årets besök på Prowein). Trend och trend förresten - idag handlar det väl mer om en livsstil och en självklarhet för många konsumenter och vinproducenter - och framförallt en önskan om att lämna över en lite renare och bättre värld till nästa generation. Rörelsen är så stark att även de som "kör traditionellt" ser sig tvingade (eller lockade) att åtminstone göra ett eller flera viner från ekologiska vingårdar och där det inte går (exempelvis för att väderförhållandena inte tillåter det) så gör dagens medvetna hantverksmässiga vinmakare allt för att göra så lite negativt avtryck på miljön som möjligt (att exempelvis jobba ”hållbart” med vattenresurser etc). Hand i hand med detta går en önskan om att göra mindre strömlinjeformade och mer personliga viner - något som ökat på mångfalden.

Ja det är kanske en överdrift men det finns de som säger att inom en inte allt för lång framtid så kommer en av världens mest konservativa regioner, Bordeaux, att domineras av ekologiska producenter. Oavsett vilket - allt fler vill göra viner med så lite påverkan på naturen eller produkten som möjligt och till och med de mest industriella och stora spelarna ser till att ha åtminstone ett ekologiskt vin i portföljen.

 

Mer biodynamiskt och naturligt

Fler och fler väljer dessutom att ta ett steg till och börja odla och göra vin biodynamiskt. Den biodynamiska rörelsen är att likna med ekologisk vinproduktion med en filosofisk twist. Biodynamiken har sin grund i Rudolf Steiners minst sagt luddiga idéer om kosmiska krafter men för många erbjuder den en helhet och ett filosofiskt ramverk som den ekologiska odlingen saknar. Den senare är en metod medan biodynamiken är en lära.

Man kan tycka mycket om den biodynamiska rörelsen (jag är extremt skeptisk till dess läror - samtidigt som jag älskar många biodynamiska viner) men en sak tror jag de flesta gillar. Den ställer högre och strängare krav på hur mycket gifter och vilka tillsatser som är tillåtna vid framställning av vinet. Och det kan väl aldrig vara dåligt!


Låg svavel och naturligt

Trenden med allt mer lågsvavlade viner håller i sig - även hos de som inte är tillhör naturvinstrenden. När Michel Drappier började göra champagne utan tillsatt svavel i Champagne för si så där tio år sedan så var det något unikt och sällsynt. Det var få, om ens någon som diskuterade mängden svavel som användes i vinproduktionen. Nu är det inte längre bara de mer eller mindre bokstavstrogna naturvinsproducenterna som håller på att experimentera med lite eller inget tillsatt svavel. Vi mötte en exempelvis Cava producent som numera gör viner utan tillsatt svavel och Winefinder-favoriten Bodegas Chacra gör sedan länge en pinot noir sin azufre - dvs utan tillsatt svavel.

Att tillsätta svavel i form av svaveldioxid under vinframställningen och/eller buteljeringen behöver inte vara en allt eller inget-fråga. Svavlet har funnits med i vintillverkningen i årtusenden och fungerar både som en antioxidant och ett antimikrobiellt ämne (dvs ett ämne som tar död på oönskade mikroorganismer och stabiliserar vinet). I små mängder är det i omöjligt att upptäcka för de mänskliga sinnena och är i princip ofarligt (överkänslighet mot sulfiter är extremt ovanligt). Viner som exempelvis buteljeras utan tillsatt svavel har en tendens att vara mer uttrycksfulla och utvecklade i sina fruktaromer och smaker (som om svavlet lägger en hinna över och inte låter frukten komma till tals fullt ut) men de tenderar också till att vara mer instabila med stor flaskvariation och många fler felaktigheter i det färdiga vinet.

En andra spaning kommer inom kort!