Sommarläsning: Stinkande svenskar i Bourgogne

Vinvärlden är inte bara blodigt allvar - den är också fylld av spännande myter och legender. Winefinders Chefssommelier Anna Rönngren sammanställer här en av myterna till varför Bourgogne fick sitt namn - en myt som bär spår av svenska vikingar.

Förutom att vin är härligt att njuta av på alla sätt så kittlar det även den historieintresserade nerven hos många av oss.

På samma sätt som det är lätt att bli stolt när Sverige gör avtryck exempelvis i sportsammanhang (som vi ju sett tydliga prov på denna fantastiska fotbollssommar) kan man gott kosta på sig att även vara lite stolt när svenskar gjort avtryck i vinhistorien. Myterna kring varför Bourgogne heter just Bourgogne är många, men en av dem involverar Sverige. Så här berättar Jasper Morris om svenskarnas bidrag till vinhistorien i Bourgogne i inledningskapitlet av sin uttömmande bok Inside Burgundy (2010):

 

Vikingarna som startade allt

På 400-talet begav sig ett gäng skandinaver av från det svenska fastlandet mot ön Burgundarholm (idag mer känt som Borgholm). Därifrån avancerade de till Tyskland för att slutligen hamna i området runt dagens Bourgogne där de installerade sig som romarnas gränsvakter. Gränserna började efter hand kallas ”Burgs” eftersom Burgunderna stack ut från de andra stammarna med sina fasta bosättningar. Sägnen låter oss dessutom veta att Burgunderna var jättar – så sent som 1839 kom rapporter om att man grävt upp enorma skelett på områdets kyrkogårdar.

Romaren Sidonius Apollinarius, på plats i Bourgogne, skriver under denna tid ett fantastiskt bittert brev till sin vän Catullinus i Rom där han beklagar sig över de enorma, smutsiga och stinkande Skandinaverna som han tvingas stå ut med:

Even if I could, why ask me write
A witty verse fit for a wedding night
Surrounded as I am by hairy mobs
Who talk with the Teutonic tones of yobs,
Where I must praise with disingenuous mutter
Burgundian bards who style their hair with butter.
You ask me what drives my poetry away?
Having to hear barbarian songs all day!
Nor does it suit my poor six-footed muse
To pay a seven-foot patron all his dues.
Your eyes, your ears, still more your nose is blessed
By morning stench of garlic unopressed
Wich ten Burgundian breakfast exhale
Whose morning raids can cause my cook to quail.
A larder of Alcinous could not stand
The depredations of that Titan band
But now I pause, lest lines refined and lyrical
Should seem to some to be a touch satirical

(Översättning: Emily Shaw)

 

Vikingarnas vinlagar

Förutom att namnge Bourgogne och stinka ner stället sägs även Skandinaverna ha hjälpt till att bidra med lagarna i området – Lex Burgundiorum. Lag 31 fastställde till exempel gängse etikett vid plantering av vinrankor: Om du olovligen planterar vinrankor på mark som inte är din och markägaren inte omedelbart motsätter sig detta får du behålla din odling men måste kompensera markägaren. Om ägaren däremot opponerar sig mot din plantering tillfaller planteringen markägaren. Lag 89 är särskilt uppseendeväckande; Den stipulerade helt sonika bestämmelser kring djur som befann sig i en vingård utan tillstånd. Om en gris, get eller vildsvin befann sig i din vingård fick du slakta den. Var det istället en ko fick du slakta den först efter att du gett ägaren tre varningar. En oxe, häst eller åsna var man däremot nödgad att returnera till dess ägare som i sin tur var tvungen att betala skäligt bötesbelopp till dig. Människor som olovligen befann sig i vingården nattetid fick man obönhörligen skjuta – att stjäla druvor var allvarliga saker i dåtidens Bourgogne. Kanske något värt att komma ihåg för alla vintokiga konnässörer som planerar att tillbringa semestern i Bourgogne med att i smyg knapra druvkart på DRC’s ägor.

 

Bourgogne i butiken

Vill du komma i kontakt din inre viking finns massor av både vit och röd bourgogne i butiken. Nedan listar vi kundernas favoriter: