Starkvin

Starkvin är vin som görs med en tillsats av neutral vinsprit - antingen för att avstanna jäsningen och göra vinet ??onaturligt??? sött och starkt eller för att göra det färdiga och utjästa vinet mer stabilt (detta gäller framförallt sherry). Vinernas popularitet har minskat under flera decennier i takt med att allmänna hälsotrender fokuserat på lägre kaloriintag, lättare (mindre alkoholrika) viner och mindre intag av socker.

Starkviner finns i en mängd olika typer och smaker från de helt torra till de överdådigt söta och just den senare kategorin tillhör några av världens mest lagringsbara viner. Mest känt är försås portvinet som görs i Dourodalen i Portugal på en mängd blå druvor, där jäsningen avstannas för att skapa ett sött, starkt, fylligt och smakrikt vin. Som med så många andra starkviner görs portviner i en mängd olika stilar som Vintage Character, Late Bottled Vintage, Vintage, Tawny och Colheita Port. De är så gott som alltid söta men det görs en liten mängd vitt portvin som ibland är lite torrare i stilen.

Sherry är lite av portvinets motsats - ett vin som görs runt staden Jerez de la Frontera (Andalucia) och som spritas upp efter att det jäst ut från 11-12 procent till 15-17 procent beroende på vilken typ av sherry man vill göra. Nästan all sherry är torr i grunden (fino, manzanilla, amontillado, oloroso) men kan sötas upp i efterhand med hjälp av trögflytande sött vin som görs på druvsorterna pedro ximenez (vinet kallas ofta PX) och muscat (säljs ofta som cream sherry).

Madeira är en annan huvudtyp av starkvin som görs av druvsorter som tinta negre mole, sercial, verdelho, boal och malvasia på den portugisiska ön Madeira. Processen är densamma som vid framställning av portvin, dvs att man avstannar jäsningen med vinspriten när musten uppnått önskad balans mellan sötma och alkohol. Det som skiljer Madeira från andra starkviner är att vinet därefter hettas upp till ungefär 55 grader i minst 90 dagar för att härma den naturliga uppvärmning Madeiravinerna historiskt fick i lasten på fartyg som seglade till tropikerna. Det ger vinet en lite bränd oxiderat/pastöriserad karaktär och gör också att det håller länge även när du öppnat buteljen.

Andra viktiga starkviner
Det finns en mängd andra viktiga starkvinstyper. Ofta är de gjorda på en kombination av lokala eller internationella druvor och ibland enbart på en druvsort. Marsala, som fått namn av hamnstaden Marsala på Sicilien, var omtyckt och vanlig för några decennier sedan men har sedan dess fört en lite anonym tillvaro utanför hemlandet. Vinet görs på liknande sätt som portvin (med en tillsats av vinsprit för att avstanna jäsningen och få önskad sötma/torrhetsgrad) och med inhemska druvor som grillo, catarratto och inzolia.

Portugisiska Muscatel de Setúbal, från Sétubalhalvön utanför Lissabon, har blivit populär inte minst i Sverige de senaste åren. Vinet görs på druvsorten muscat d??Talxeandrie efter samma process som ett portvin. De bästa lagras ofta lång tid på ekfat innan de säljs på marknaden. Varianter inkluderar Colheita (fatlagrad Moscatel de Setúbal med årgångsbeteckning) och 20 eller äldre ãnos som motsvarar portvinets tawny port.

En vintyp som börjar få en liten ??orevival??? är Vin Doux Naturel som görs i södra Frankrike - bland annat i Languedoc-Roussillon. Basen är oftaden gröna druvsorten muscat (främst muscat de frontignan) eller den blå druvan grenache. Också här används en neutral vinsprit för att avstanna jäsningen. Mest kända är är Muscat de Beaumes-de-Venise, Muscat de Rivesaltes, och Muscat de Frontignan som alla görs på muscat och och Banyuls samt Maury som görs på grenache. Alla dessa är dessutom egna ursprungsbeteckningar eller ??odistrikt??? för Vin Doux Naturel

Andra viktiga starkvinssorter är Australiens Liqueur Muscat (också förstärkta muscatviner) och den cypriotiska Commanderia som görs på druvsorter som mavro och xynisteri. Men det görs också en del Commanderia som inte är förstärkt av sprit. Vermouth räknas ibland även det som starkvin, men är mer av ett aromatiskt starkvin som smaksatts av kryddor och örter.