Cabernet Sauvignon

Världens mest kända röda/blå druva. Cabernet Sauvignon är druvsorten bakom några av vinvärldens bästa viner antingen med sig själv i huvudrollen eller tillsammans med en mängd andra druvsorter. ?

Cabernet Sauvignon är en blå druvsort som används för att göra några av världens bästa viner. Den är det lite osannolika resultatet av en korsning av den blå cabernet franc och den gröna sauvignon blanc. Druvsorten grundar egentligen sitt rykte på druvblandningar från den vänstra stranden av Gironde/La Garonne i Bordeaux (Haut-Médoc och distrikt som Pauillac, Saint-Julien och Margaux men även lite längre söderut i Graves) och ikonviner som Château Latour, Château Mouton-Rotschild, Château Lafite, Château Haut-Brion och Château Margaux. Viner som alltid är uppblandade med druvor som merlot, cabernet franc och petit verdot och som tillhör några av de bästa och dyraste i världen.

I Nya Världen blev cabernet sauvignon en succé under den andra halvan av 1900-talet men då i sin renaste form. När amerikanare och australiensare tog sig an och ville kopiera Bordeaux framgång så valde man att göra det med druvren cabernet sauvignon. Avgörande för det här var ett flertal olika blindprovningar runt om i världen där de amerikansk cabernet sauvignon från framförallt Napa Valley (men även från andra delar av Nya Världen). Mest känd är 'the Paris Tasting' som genomfördes av vinhandlaren och vinskribenten Steven Spurrier i Paris 1976 där Stags Leap Wine Cellars Cabernet Sauvignon 1973 knep första platsen framför bland andra Château Mouton-Rotschild och Château Haut-Brion. Men idag är det också vanligt med mer traditionella 'bordeauxblandningar' även i Nya Världen.

Idag är cabernet sauvignon en av världens populäraste druvsorter (toppar listan över världens mest odlade druvsorter (så sent som 1990 låg den först på 8e plats) därför att den gör ett vin som ofta kan drickas ganska tidigt men som också går att lagra i decennier.

Gillar ett milt och tempererat klimat

Cabernet Sauvignon är en sent mognande druvsort med små och tjockskaliga bär som behöver ett milt och tempererat klimat för att visa sig från sin bästa sida. Odlar du den för svalt så kan smaken bli lite grön, gräsig och 'stjälkig' med inslag av omogna bär och grön paprika. Planterar du den i ett för varmt klimat och resultatet blir gärna överdrivet bärig och lite syltig i stilen. Samtidigt är den ganska förlåtande och gör bra ifrån sig i en stor mängd olika klimat och mikroklimat vilket har bidragit till dess popularitet.

Som bäst har viner gjorda på cabernet sauvignon en skön kombination av mörka bär (svarta vinbär, plommon och björnbär), nyvässad blyertspenna, tuffa syror och en bra struktur. Vinerna är oftast mörka i färgen, medelfylliga och lämpar sig väl för lagring på ekfat (ofta nya). Vinet får då en doft av choklad, kaffe och rostade ekfat och ibland vanilj. I Nya Världen kan svarta vinbärstonerna bli särskilt tydliga och vinet kan ibland få toner av mörka körsbär, mynta och eukalyptus.

Utanför Bordeaux

I Frankrike odlas det en hel del cabernet sauvignon även utanför Bordeaux, bland annat i Sydväst, i Loire, där den ofta är slankare och lättare än i övriga landet. Druvsorten har också blivit alltmer populär i södern i både Languedoc-Roussillon och Provence.

I Italien hittar man den lite varstans men ofta i lite mindre omfattning och som blandmaterial till andra lokala sorter (till exempel i Veneto, Piemonte, Friuli-Venezia Guilia, Apulien, Sardinien och Sicilien). Men det är i Toscana som den fått kultstatus; cabernet sauvignon har varit en vital del i den 'supertoscanska' vinrevolutionen där man antingen blandat den med sangiovese (och andra druvsorter) eller gjort den druvren.

I Spanien hittar man idag cabernet sauvignon i så gott som varje vinregion men den är speciellt vanlig i Catalunya och Penedès där den ofta blandas med tempranillo (detta sker även i viss utsträckning i Navarra och på ett fåtal ställen i Rioja). Den är också rejält utbredd i Somontano men den är fortfarande ovanlig i Portugal.

I mellanöstern finns en hel del planteringar i både Israel och Libanon (där den ofta blandas med cinsault). Annars är det i Nya Världen som den haft störst succé. I Sydafrika har både rena cabernet sauvignon viner och bordeauxblandningar varit oerhört populära och några av landets bästa och mest kända viner är gjorda på mestadels cabernet sauvignon.

I USA förknippas den mest med Kalifornien och distrikt som Napa Valley och Sonoma men den trivs även fint lite längre norrut i Oregon och Washington State. I Chile har den varit särskilt lyckosam och har funnits sedan redan innan vinlusens härjningar i Europa vid slutet av 1800-talet. De flesta planteringarna i Chile är dessutom oympade (det vill säga att de växer direkt på sina egna rötter och är inte ympade på amerikanska rotstockar som är resistenta mot vinlusen) eftersom Chile av klimat- och jordmässiga skäl klarat sig undan vinlusen. På grund av detta sägs viner härifrån ha en speciellt frukt- och bärdriven smak.

I Australien blandas den ofta med shiraz men cabernet sauvignon-dominerade viner av högsta klass görs bland annat i Coonawarra i South Australia, vars röda terra rossa jordmån ger viner med hög syra och som ofta har inslag av eukalyptus. Också i Margaret River i Western Australia hittar vi druvan, men där är vinerna lite mer europeiska i stilen. ?'ven på Nya Zeeland gör man riktigt bra viner på cabernet sauvignon.

Så smakar Cabernet Sauvignon

Cabernet Sauvignon har en av vinvärldens mest efterhärmade personligheter och den kan vara lätt att känna igen. Ofta har den en smak och doft av mörka bär som svarta vinbär, plommon och björnbär som samsas med nyvässad blyertspenna och med mognad inslag av cigarrlåda och tobak. Vinerna är oftast mörka i färgen och medelfylliga med tydliga tanniner (strävhet) i unga år. De lagras ofta på ekfat (gärna nya) och kan då även få inslag av kaffe, choklad, rostat bröd och vanilj. I Nya Världen kan svartavinbärstonerna vara extra tydliga och vinerna kan även få toner av mörka körsbär, mynta och eukalyptus.

Förr var det vanligt med lite lantliga tongångar i vinerna från Bordeaux (bondgård, gödsel mm) men i takt med en allt 'renare' vinmakning så är det sällan man känner det i unga viner nuförtiden. Däremot kan man hitta lite 'stall' i vällagrad bättre Bordeaux tillsammans med lite mer utvecklade frukt- och bärsmaker samt inslag av läder. 

Bra viner på Cabernet Sauvignon tillhör några av vinvärldens mest lagringståliga viner och bra Bordeaux från stora år kan leva i åtskilliga decennier. 

Mat till Cabernet Sauvignon

Viner på Cabernet Sauvignon är utmärkta till smakrika rätter av nöt-, fläsk- eller lammkött. De är också utmärkta till smakrikt vilt (confit de canard, rådjur, älg mm). En lättare Bordeaux eller Cabernet från Nya Världen gör sig också väl till mer smakrika grönsaksrätter.