Vin med Pinot Noir

Få druvor har så hög status som den blå druvsorten pinot noir. Om någon druva kan tillskrivas Heliga Marias anseende är det utan tvekan den svårodlade druvan med ett tunt och skört skal. Mycket av prestigen beror på att pinot noir är ansvarig för de finaste rödvinerna från Bourgogne, men druvan blev också ett ord på alla konsumenters läppar tack vare den amerikanska filmen Sideways. Att den dessutom är nästintill omöjlig att ha att göra med bidrar naturligtvis till att vinodlare och vinmakare vill visa att just de förstår sig på druvan, och pinot noir går nästintill aldrig att hitta som billiga viner. Görs pinot noir av någon som snålar med kärlek och tid blir det istället sura och griniga viner. Mycket talar med andra ord för att pinot noir kopplas ihop med snobberi, trots att det är en druva som de allra flesta tilltalas av.

Att den är så lätt att tycka om rent sensoriskt kan mycket väl bero på aromer som röda bär (mörka körsbär, jordgubbar, hallon, vinbär) och de lite kryddigare tonerna av skogsmark (multna löv och svamp) som kommer med ålder. Många tycker också om att pinot noirviner sällan är sträva och tunga, utan snarare är mjuka, pigga och lätta i kroppen. Detta beror förstås på vilket vin det är, många pinot noirviner - särskilt de burgundiska - behöver lagras länge för att tanninerna ska få mjukna till sig. Den bästa förklaringen till allas kärlek är nog dock druvans komplexitet och ljusa transparens; det är svårt att hitta ett bättre exemplar på elegans än ett riktigt bra vin gjort på pinot noir.

Det finns många kloner av pinot noir, vilken sort som används beror på alltifrån klimatförutsättningar i vingården till vilken särskild smakprofil som vill uppnås.

På Côte-d’Or - “Den gyllene sluttningen” - i hjärtat av Bourgogne i nordöstra Frankrike görs några av världens finaste pinotviner. I Côte de Nuits i norr dominerar pinot noir vingårdarna, medan druvan får dela på uppmärksamheten med den gröna druvan chardonnay nere i södra Côte de Beaune. Bästa anseende har pinotvinerna från enskilda gårdar i Gevrey-Chambertin, Morey St-Denis och Vosne-Romanée (Côte de Nuits) och Aloxe-Corton, Pommard och Volnay (Côte de Beaune).

I övriga Frankrike odlas pinot noir bland annat i Alsace, Loire, Jura, Savoie och Limoux. Dessutom odlas den för att användas i champagne och andra mousserande viner, då dess fina fruktighet, lagringsduglighet, fyllighet och fräschör passar perfekt i vin som bubblar. Pinot noir odlas även i Champagne för ett fåtal röda och roséviner. Som rosévin passar druvan av samma anledningar som i mousserande vin.

Pinor noir odlas numera över hela världen, utom i de allra varmaste regionerna då druvans fina fruktighet går över till för syltiga aromer. I övriga Europa är det lättast att hitta pinot noir från Tyskland, där den heter spätburgunder. Och i Österrike, där den går under namnet blauer burgunder samt norra Italien där den kallas pinot nero.

Nya världen visar också upp imponerande pinot viner. Oregon har gått i bräschen för druvan i USA men svala områden som Carneros och Sonoma Coast i Kalifonien gör också fantastiska exemplar. På Nya Zeeland kommer vanligtvis de bästa från Martinborough, Canterbury, Marlborough, och Central Otago. I Chile är det svala Bío Bío som fått mest uppmärksamhet och i Argentina verkar karga Patagonien lämpligast för pinoviner med klass. Walker Bay i Sydafrika har också gjort sig ett namn liksom Tasmanien i Australien.

Egentligen kan man utgå ifrån att om tillräckligt svala förutsättningar finns så kommer någon envis och ambitiös vinodlare göra allt för att producera pinot noir.

Pinot noirviner av den lättare sorten är ofta utmärkta dryckesalternativ till fågelrätter och stekt fisk. Ju högre kvalitet och ju mer ålder vinet har, desto bättre brukar det passa till smakrikare mat. Välj då hellre vildfågel än tamfågel, och mer smakrika och feta tillbehör som svamp och tryffel.