Vinskolan: Rosa viner

Sommartid är rosé-tid! Men vad är egentligen ett rosévin? Winefinders Anna Rönngren - som undervisat om vin i många år - dammar av sina gamla kunskaper och förklarar allt du behöver veta här!

När undertecknad började arbeta i dryckesbranschen i början på 2000-talet såldes nästan ingen rosé alls. Mina egna, högst anekdotiska, iakttagelser var att det på sin höjd såldes en och annan förlupen flaska Matéus – ofta främst av nostalgiska skäl. Men sedan hände långsamt något. Från att sälja 3 miljoner liter rosévin år 2006 kunde svenska roséälskare vid årsbokslutet 2017 räkna till nästan 15 miljoner sålda liter. Räknar man med restaurangförsäljningen är siffran än högre. En svindlande utveckling som inte sett slutet av!

 

Vad är ett rosévin?

Från närmast färglöst och ljusrosa, via lax-, lökskal-, och korallfärgat till hallon, fuchsia och svagt rött täcker roséviner ett brett kulörspektrum. Denna färgvariation beror, något förenklat, på tillverkningsprocessen och valda druvsorter och har ingenting att göra med vinets kvalitet. Eftersom så gott som alla vindruvors fruktkött är färglöst kommer färgen från de blå druvornas skal (som förövrigt innehåller samma färgämne som blåbär). Om vinmakaren låter musten och skalen jäsa ihop kommer värmen och alkoholen som genereras att lösa ut färgen. När vinmakaren är nöjd med färgtonen separerar hen skalen från musten och låter vinet jäsa färdigt utan skalkontakt.  

Färgen på ett rosévin är därmed ett utslag av antingen tradition, val av druvsort eller vinmakarens nyansmässiga böjelser. Det är även i tillverkningsprocessen som vinmakaren kan styra och bestämma hur vinet skall smaka. Det är här den skicklige vinmakaren kan ge rosévinet den perfekta kombinationen av de vita vinernas friskhet och fruktighet och de röda vinernas strävhet och bärighet.

 

Hur kom det sig att det blev så populärt

Rosévin har traditionellt varit vanligt i södra Frankrike där Provence, Rhône och Languedoc sticker ut som klassiska rosévinsregioner – 40% av den svenska roséförsäljningen är just viner från Provence. Nu förtiden finner man emellertid roséviner i de flesta vinmakande länder. Att rosévinet ökat så markant i popularitet kan med största sannolikhet tillskrivas det ökade kvalitetstänk som dagens vinmakare introducerat. Från att ha varit ett hopkok av druvor från unga stockar som ger kartiga druvor, till slattar och annat smått och gott som blivit över i vingården har man numera inför noggranna metoder och renhet i vinerierna. Man använder sig därtill i högre utsträckning av druvsorter som faktiskt dokumenterat lämpar sig särskilt väl för att göra högkvalitativa roséviner – det vanligaste är att vinerna är blends, det vill säga en blandning av ett flertal olika druvsorter som alla valts ut för att bidra med sin unika karaktär till slutprodukten.

 

Vad äter man till?

Roséviner har sin försäljningsmässiga peak under sommarmånaderna (ju varmare sommar desto mer rosévin dricker vi) då de vanligtvis dricks som en svalkande aperitif, men kan med fördel njutas till mat året om. Välj de fruktigare rosévinerna med fin restsötma som sällskapsvin eller till kryddstark asiatisk mat och para de kraftigare rosévinerna till matiga sallader, skaldjur, bouillabaisse, grillad fisk, varmrökt lax, tonfisk, tapenade, rätter med sälta samt lätta kyckling- och kötträtter.

 

Våra favoriter i butiken

Vi har fyllt sommarbutiken med ett flertal rosa godbitar i olika prisklasser och stilar. Du finner dem alla i listan nedan.