Bubbel, skumpa, crémant, Asti, Franciacorta, Sekt, Prosecco och Champagne. Mousserande vin kommer i många olika skepnader och alla har sina speciella meriter och fördelar. Mousserande är ett vin som så lyckosamt odlat en image om fest och lyx att många glömmer bort att det faktiskt är ett fantastiskt matvin (till fisk och skaldjur förstås men också till kallskuret, ostar och lättare kötträtter av kalv, fågel och fläsk).

Grunden för allt mousserande vin som är gjort enligt den traditionella metoden - méthode traditionelle ('champagnemetoden' får det bara heta i Champagne) - är att vinet undergår en andra jäsning på flaska. Man tar helt enkelt ett eller flera vanliga viner (vins clair på franska) från en eller flera årgångar som gjorts med vanlig jäsning och häller på flaska med lite socker och jäst. Sedan sätter man på en ölkapsyl och låter jästcellerna göra sitt. Vinet lagras sedan på jästfällningen för extra komplexitet i smaken (minst 15 månader för Non Vintage-Champagnen och minst tre år för Vintage Champagne). Och det är den där processen som fångar bubblorna i vinet och gör det i till en krämig och läskande dryck.

Den traditionella metoden är vanlig. I Frankrike hittar vi mousserande viner gjorda med hjälp av den här metoden i - förutom Champagne förstås - bland annat i Alsace, Jura, Loire och Bourgogne. Där kallas vinerna ofta för Crémant d'Alsace, Crémant de Loire etc. Crémant stod från början för att vinerna hade ett lägre tryck i buteljerna och snarare var 'okrämiga' än 'obubblande' men idag har ordet 'ocrémant' blivit synonymt med mousserande vin.

Den traditionella metoden används också i norra Italien (i Franciacorta och Piemonte för att bara nämna några distrikt), Sydafrika, USA, Australien, Nya Zeeland och Sydamerika. Under de senaste decennierna har även England kommit fram som ett seriöst alternativ eller komplement till Champagne och flera engelska bubbel har slagit erkända Champagneviner i blindprovningar.

En annan vanlig metod för att få in bubblor i vinet är Charmatmetoden eller Cuve close-metoden där ett eller flera vanliga viner tappas på rostfria tankar och att man därefter tillsätter socker och jäst. Vinet får då en andra jäsning på tankarna. Denna metod är exempelvis vanlig i Piemonte (Asti), för enklare tysk sekt och för framställning Prosecco.

På senare tid har det blivit allt vanligare med 'naturligt' bubblande viner - så kallade petillant naturel-viner (ofta förkortade pet nat) - där vinet hälls på flaska innan det jäst klart. Vinet fortsätter då jäsningen på flaska och blir mer eller mindre mousserande. Metoden kallas ibland för 'oursprungsmetoden', méthode ancestral, och var förmodligen historiskt det första sättet att göra vin bubblande. Det första kända mousserande vinet var ett vin från Blanquette de Limoux som producerades av munkarna i klostret Saint-Hilaire 1531. Så kallade pet nat-viner har fått ett rejält uppsving via naturvinstrenden - en trend där allt fler vinodlare väljer att inte bara jobba ekologiskt och också med minimal hantering och ett absolut minimum av tillsatser under själva framställningsprocessen. Bra pet nat görs bland annat i Loire men även runt om i Frankrike och nu även övriga världen.

Det finns förstås fler metoder att få bubblor i vinet. Som till exempel transfermetoden där den andra jäsningen sker på flaska men där vinet sedan tappas av och filtreras innan det buteljeras igen (under tryck), eller läskedrycksmetoden där man helt enkelt tillsätter koldioxid till vinet.

Mousserande vin och framförallt Champagne har kommit att förknippas så hårt med fest (nyår, bröllop, födelsedagar, studentfester och andra högtider), firande och fördrink eller apertif att det är lätt att glömma bort att bubblande vin kan vara helt fantastiskt som matvin. Avändningsområdet är ungefär detsamma som för vitt vin (skaldjur, fisk, fågel) men mousserande vin är också lysande som komplement till snittar, charkuterier och olika ostar.