Filtrera & anpassa

Viner från Bourgogne, Frankrike

Bourgogne aumlr Frankrikes, om inte vaumlrldens, mest mytomspunna vinomraringde och ett av de allra svaringraste att foumlrstaring sig paring. Detta trots att regionen vid en foumlrsta anblick verkar naumlstan foumlrledande enkel i sin uppbyggnad ...

Läs mer om Bourgogne i Frankrike
Det finns fler viner i Premium!

Här hittar du de bästa vinerna från de bästa producentera.

Hämta Premiumviner
Dölj atlas

Mer om viner från Bourgogne


Bourgogne är Frankrikes, om inte världens, mest mytomspunna vinområde och ett av de allra svåraste att förstå sig på. Detta trots att regionen vid en första anblick verkar nästan förledande enkel i sin uppbyggnad. Regionen bygger sitt rykte på två druvrena viner - ett rött på pinot noir och ett vitt på chardonnay - från Côte d’Or eller ”den gyllene sluttningen”. En 50 kilometer lång côte eller kulle på den västra sidan av floden Saône. Viner som många anser vara de allra bästa i världen.

Men inte ens den sanningen är riktigt så enkel som den först låter. Det görs nämligen en del vin även på andra druvor i Bourgogne. Bland annat vitt på pinot blanc, aligoté och sauvignon blanc och den blå gamay är tillåten i de röda regionala Bourgogne Rouge-vinerna och det är i princip den enda tillåtna blå druvsorten i Beaujolais (för fler tillåtna druvsorter - se faktarutan här nedanför).

I Bourgogne är det ”le terroir” som kommer i första rummet - det vill säga druvans intrikata samspel med den jordmån och det mikroklimat i vilket den växer. Av Frankrikes drygt 450 appellationer (eller ursprungsskyddade distrikt - hädanefter kallade AOP) ligger över 100 i Bourgogne (och då räknar vi inte alla enskilda “lieu-dits” eller vingårdslägen). Totalt finns här över 4 000 odlare och många äger kanske bara någon eller några rader av en vingård vilket ger bara något eller några fat av just det vinet (ett 228-liters ekfat ger ungefär 25 lådor vin).

Det var den franska revolutionen år 1789 som på allvar skapade det kaos som i dag är Bourgognes lapptäcke av vingårdar. Staten konfiskerade vingårdarna som till dess hade ägts av kyrkan och auktionerade ut dem. Lite senare ändrade Napoleon Bonaparte på arvslagarna så att alla barnen i familjen ärvde lika mycket (tidigare hade allt gått till den äldste sonen) vilket ytterligare fragmenterade ägarskapet. Den genomsnittliga ägaren har i dag omkring 6 hektar vinmark och fortfarande säljs det mesta vinet på fat från odlare till négocianter (handlare) som blandar och buteljerar vinerna.

Det säger sig självt att människor är olika både vad gäller ekonomiska medel och den ambition och det intresse man lägger ned på sitt arbete. Tills ganska nyligen var också kvalitetsskillnaderna i Bourgogne stora från odlare till odlare. Det mest kända exemplet är Grand Cru-vingården Clos du Vougeot som har någonstans mellan 80-90 ägare på totalt 50 hektar. Odlare som producerar allt från rena nektaren till mer eller mindre oinspirerade drycker (“diskvatten” som någon uttryckt det).

Lägg till att klimatet i Bourgogne är minst sagt nyckfullt. Hagel, frost och regn gör att årgångsvariationerna är stora, samtidigt som efterfrågan är enorm. Det gör också att priserna är därefter. Viner från bra lägen och bra odlare kostar tusentals, för att inte säga tiotusentals, kronor flaskan. Och en bra vanlig Bourgogne Rouge får man sällan under 200 kronor.

Med det sagt - de senaste decennierna har kvaliteten ökat enormt och det är svårare att komma undan med undermåliga druvor eller viner. Efterkrigstidens fokus på industriell produktion med konstgödsel och bekämpningsmedel utarmade nästan helt jordarna i Bourgogne. Men nya generationer har revolutionerat arbetet i vingårdarna och i vinkällaren. Ny teknik blandas med traditionella metoder och en omsorg om miljön. Allt fler går över till ekologisk eller biodynamisk odling utan eller med så lite tillsatser som möjligt. Och i en allt mer internationell värld har fokus också blivit på bra frukt och mjukare viner som går att dricka tidigare.

Generellt sett är lagstiftningen uppbyggd så att de enklaste vinerna är regionala AOP Bourgogneviner. Det finns 21 sådana regionala AOPs - allt i från Bourgogne Rouge AOP till Bourgogne Haute-Côtes Nuits AOP - där de flesta har ordet Bourgogne i namnet (men hit räknas också Macon AOP som täcker ett helt underdistrikt). De inkluderar även Bourgogne Ordinarie AOP och Bourgogne Grand Ordinarie AOP som får ha gamay eller aligoté i blandningar och Bourgogne Passe-Tout-Grains AOP (röda viner som måste innehålla en tredjedel pinot noir och minst 15 procent gamay och högst 15 procent av chardonnay, pinot blanc och pinot gris) och Bourgogne Aligoté AOP (vita viner på druvsorten aligoté men som också får innehålla en del chardonnay).

Ett snäpp upp hittar vi kommunappellationer som täcker någon av de berömda kommunerna och som kan ha enskilda vingårdar utsatta på etiketterna. Det är ofta de här vinerna som ställer till det för konsumenterna eftersom byarna eller kommunerna genom historien lagt till namnet från sin mest berömda vingård till kommunnamnet. Så har Vosne blivit Vosne-Romanée AOP och Puligny blivit Puligny-Montrachet AOP. Tumregeln här är att ju kortare namn desto bättre och dyrare vin (tex La Romanée och Le Montrachet som båda är grand cruviner).

Högst upp finns de vingårdar som har rätt till egen ursprungsbeteckning eller appellation - det vill säga premier cru- (över 600) och grand-cruvingårdarna (totalt 33 stycken vingårdslägen). Det är de senare som gett området sitt rykte och namn som La Tâche, Corton och Musigny får det att vattnas i munnen hos vinälskare.

Sammanfattningsvis är Bourgogne på många sätt Frankrikes mest spännande och kanske svåraste distrikt. Här görs fantastiska viner men på grund av efterfrågan och den småskaliga produktionen så är priserna också skyhöga. Dessutom görs det en hel del oinspirerat vin även från några av de bästa vingårdarna men det går att hitta riktiga “fynd” om man söker sig utanför de mer kända lägena och hos producenter och egendomar som är “up and coming”.