Filtrera & anpassa

Viner från Bordeaux, Frankrike

Vinregionen Bordeaux ligger intill Atlanten i Frankrikes sydvaumlstra del i departementet Gironde och rankas som ett av vaumlrldens baumlsta vinomraringden. Ingen annanstans goumlrs det saring mycket vin av absolut houmlgsta kvalitet. Produktionen ...

Läs mer om Bordeaux i Frankrike
Det finns fler viner i Premium!

Här hittar du de bästa vinerna från de bästa producentera.

Hämta Premiumviner
Dölj atlas

Mer om viner från Bordeaux


Vinregionen Bordeaux ligger intill Atlanten i Frankrikes sydvästra del i departementet Gironde och rankas som ett av världens bästa vinområden. Ingen annanstans görs det så mycket vin av absolut högsta kvalitet. Produktionen är hög - runt svindlande 900 miljoner buteljer årligen - tillräckligt mycket för att självmant kvala in på 10:e platsen på listan över världens största vinproducerande länder. Och det är just den här kombinationen - fantastisk kvalitet och hög produktion - som gjort Bordeaux till nummer ett (kanske bara utmanat av Bourgogne) och vinerna från regionen till de mest kopierade i vinvälden.

Bordeaux har varit känt för sina viner i århundraden och för sina ”slott” - vingårdar med eller utan slott/herrgård som kallas Châteaux. Närheten till havet och floderna La Garonne och La Dordogne gav och ger inte bara bra naturliga handelsvägar utan också ett skyddande tempererat maritimt klimat med inverkan från Golfströmmen. Det mildrar vintrarna även om vårfrost och för stora mängder nederbörd vid fel tillfällen kan ställa till det för odlarna.

Området är stort och täcker 120 000 hektar, 1,5 procent av hela världens vingårdsareal och fyra gånger större än Bourgogne. 88 procent av produktionen är rött vin, med en liten mängd rosé, följt av torrt och sött vitt och lite mousserande. Många av de berömda slotten och vingårdarna är stora (40-100 hektar), särskilt om man jämför med vingårdarna i Bourgogne. Men totalt finns det över 10 000 odlare i området och många äger bara någon eller några hektar vinmark.

Vinerna görs på druvblandningar från en mängd olika jordmåner. På den vänstra stranden av Gironde/La Garonne i Haut Médoc och Graves är cabernet sauvignon den dominerande blå druvsorten och den trivs bäst på väldränerade grusbäddar där den ger viner med en enorm struktur, rejält med garvsyra och smakrikedom. Den backas nästan alltid upp av merlot och cabernet franc och ibland också petit verdot och malbec.

På den högra stranden är det istället merlot som är den dominerande druvsorten vilket ger viner med en rundare och mjukare smakprofil från lite mer leriga jordar.

Den historiska klassificeringen 1855 - 1855-års klassificering - av vinslotten i Médoc/Haut-Médoc på Gironde/La Garonnes vänstra strand är berömd. Inför världsutställningen i Paris rangordnades egendomarna i första till femte "cru" eller växtplats med Lafite-Rothschild (premier de premiers), Haut Brion (från Graves och enda vinet utanför Haut Médoc), Latour och Margaux i den högsta klassen premier grand crus classé (Mouton-Rothschild kom med först 1973 efter lång lobbying från ägaren Philippe de Rothschild). Samtidigt klassificerades också de vita vinerna från Sauternes (och Barsac som även de får kalla sig för Sauternes) med Château d’Yquem i en egen klass Premier Crus Supérieur som följdes av nio Premier Crus (idag elva) och elva Deuxième Crus (idag 16).

Klassificeringen blev en standard som andra sett upp till och försökt kopiera och som fått efterföljare i bland annat Saint-Émilion (1955 och senast reviderad 2012), Graves (1953 och 1959) och i klassificeringen av de så kallade Cru Bourgeois-slotten - en kategori under Grand Cu Classé i Haut Médoc.  Däremot finns ingen klassificering i Pomerol.  

Cru Bourgeois-egendomarna rankades första gången 1932 och klassificeringen har reviderats flera gånger sedan dess. Men det har varit en klassificering som plågats av kontroverser. Efter att drygt 70 egendomar antingen inte tagits med eller petats ner i klassificeringen 2003 tog de förfördelade egendomarna klassificeringen till domstol och 2007 skrotades den helt. 2010 ersattes den av en urvattnad version (den tidigare hade innehållit flera nivåer - crus bourgeois, crus bourgeois supérieur och crus bourgeois exceptionnel) som nu innehåller 246 crus bourgeois-slott. Men sex av de ursprungliga crus bourgeois exceptionell-egendomarna (och sex av de allra bästa) har valt att inte delta i den nya klassificeringen och har skapat en egen grupp - Les Exceptionnels. Dessa är Château Chasse Spleen, Château Les Ormes de Pez, Château de Pez, Château Potensac, Château Poujeaux och Château Siran.

Fortfarande gäller klassificeringen i Haut-Médoc och toppvinerna tillhör några av de bästa och mest lagringståliga i världen. Viner som är extremt eftersökta bland samlare och handlare och som år ut och år in betingar några av de högsta priserna på världens vinauktioner. Sett över tid så finns det inget annat distrikt i som kan mäta sig med toppen i Haut-Médoc. Men långt ifrån alla de klassificerade slotten har presterat på topp sedan 1855 och det finns både viner som är gravt övervärderade och undervärderade i klassificeringen. Dessutom finns det något underligt över en ranking som är statisk och som gäller för alltid.

Klassificeringen har också utmanats. På 1990-talet svepte en våg av "garageviner" över Bordeaux - viner som gjordes på mer eller mindre bra mark men av tidigare helt oklassificerade eller ganska okända "egendomar" (ofta utan slott eller vinkällare så att vinerna ren bokstavligt gjordes i garaget) och som plötsligt sålde för lika mycket eller mer än sina aristokratiska grannar. Garagevinerna influerades av Le Pin i Pomerol på den högra stranden av La Garonne/Dordogne - ett vin som dominerades av merlot och var mjukare, hade högre alkoholhalt och var mer fruktdrivet än Médocvinerna och som kunde drickas tidigare än motsvarigheterna i Haut-Médoc.

”Garageisterna" har haft ett avgörande inflytande på hela Bordeaux även om de fått utstå en hel del kritik för att de gjorde viner som inte hörde hemma i regionen. Men de är inte det enda som påverkat området. Ett varmare klimat, bättre vinmakarkunskaper och bättre teknik har lett till skörd av mognare druvor och viner med mjukare tanniner. Bordeaux tillhör fortfarande världens mest lagringsdugliga viner men du kan generellt sett dricka dem mycket tidigare i dag än för bara tio-femton år sedan.

Fortfarande är det så att du hittar de röda cabernet sauvignondominerade lite kärvare vinerna i Médoc, Haut-Médoc och Graves. De mest kända underdistrikten är förstås Saint-Estèphe, Pauillac, Saint-Julien och Margaux. Men du kan hitta riktigt prisvärda slott norr om dessa i Médoc och i Listrac och Moulis som ligger inklämda mellan Saint Julien och Margaux.

Ännu längre söderut runtom staden Bordeaux görs några av världens häftigaste torra vita viner på en blandning av sauvignon blanc och sémillon i Graves och Pessac-Léognan. Här börjar också de söta vinerna, gjorda av druvor som angripits av ädelröta (botrytis cinerea), tala om sig. De bästa kommer från Sauternes och Barsac.

På andra sidan vattnet, floden la Dordogne, är det merlotdruvan och återigen rödviner som dominerar. Saint-Émilion och Pomerol gör några av världens mest hyllade viner på merlot - viner som är fylligare och mer tillgängliga i sin ungdom än de från Haut-Médoc men som också tål att lagras. Priserna är generellt sett höga här men du kan hitta riktig bra prisvärda viner i satelliterna runt om (som Fronsac, Canon-Fronsac, Lalande-de-Pomerol och Montagne-Saint-Émilion).

Generellt sett har också priserna gått upp rejält de senaste 20-30 åren i takt med att först amerikaner och sedan japaner och kineser börjat investera i vin. Men fortfarande går det att göra bra fynd under lite sämre årgångar och i mindre kända appellationer.

De mest grundläggande appellationerna - eller distrikten - i området är. Bordeaux AOP, Bordeaux Supérieur AOP, Bordeaux Clairet AOP, Bordeaux Rosé AOP och Crémant de Bordeaux AOP.